Avhandling, Redovisning Rätt [629052]

“Men så kan man ju också tänka” Nour: Presentera kortfattat författaren Karin Alnervik började år 1981 arbeta som förskollärare och jobbade större delen av 80- talet som det. År 1993 besökta hon för första gången Reggio Emilia och blev då intresserad för pedagogisk dokumentation och av forskning som riktar sig mot verksamhetsutveckling genom att arbeta utifrån ett vidgat arbetslag. Alnervik började då arbeta i ett kommunförbund med fortbildnings frågor i förskola och skola. Efter det så började hon arbeta som pedagogisk handledare och föreläsare. Idag har Alnervik stort ansvar för förskolan Hallonett i Jönköping tillsammans med hennes man. Malin: Författarens motiv för studien Pedagogisk dokumentation introducerades första gången i förarbetena till förskolans första läroplan, lpfö98. Pedagogisk dokumentation kan förstås och beskrivas som ett utvärderingsverktyg. Trots detta används inte pedagogisk dokumentation fullt ut i förskolans verksamhet. Därför är författares motiv och intresse att studera och analysera hur det ser ut på en förskola som har arbetat med pedagogisk dokumentation under en längre tid. Dessa förskolor är alla inspirerade av tankarna och idéerna i Reggio Emilia. Därför består empirin i studien av utsagor och texter från förskollärare som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor med lång erfarenhet av att arbeta med pedagogisk dokumentation. Förskollärarna har tillsammans med ateljéristor och pedagogistor genomfört ett gemensamt projekt som kallats ”Ljuspunkten, barns relation till fenomenet och begreppet ljus”. Deras gemensamma och unika erfarenhet har författaren studerat och analyserat för att kunna utveckla kunskap kring förändringsarbete och systematiskt dokumentationsarbete i förskolan. Studien handlar om pedagogisk dokumentation som verktyg för förändring och ”hur de som får till det får till det, eftersom de flesta inte får till det” Pernilla: Redogör för studiens syfte Syftet med studien är att författaren vill utveckla kunskap om pedagogisk dokumentation som verktyg för lärande om, och förändring av, den pedagogiska praktiken i förskolan över tid. Detta förändringsarbete som studerats av författaren och som redovisas i studien kan definieras med hjälp av Engeströms begrepp expanderat lärande. Expanderat lärande innebär att förskollärarna är öppna för okända arbetssätt och därefter börjar förändra sitt sätt att agera i olika situationer i praktiken. Detta leder i sin tur till att verksamheten förändras. Frågeställningar För att studera förskollärarnas förändringsprocess i t.ex. ”ljuspunktprojektet” har författaren formulerat två forskningsfrågor. Den första frågan som är av deskriptiv (beskrivande) karaktär

har sammanställts och analyserats utifrån tre olika teman. Den andra frågan som är av analytisk karaktär har verksamhetsteori använts för att belysa förändringsprocessen. Övergripande forskningsfrågor: •Vilka förändringar i den förskolepedagogiska verksamheten går att identifiera i förskollärarnas berättelser om pedagogisk dokumentation? •Hur kan förändringsprocesser förstås när pedagogisk dokumentation introduceras och används över tid i förskolans pedagogiska verksamhet? Sophia: Beskriv studiens teoretiska perspektiv/utgångspunkter Ett teoretiskt perspektiv som Alnervik utgår ifrån i sin avhandling är verksamhetsteori. Verksamhetsteori är när verksamheten anses växa fram utifrån mänskliga behov. Det skapas så småningom komplexa system av handlingar. När nya verktyg introduceras förändras verksamheten och nya motiv för verksamheten utvecklas. Verksamhetsteorin har sin utgångpunkt i den sovjetiska psykologin vilket grundades av en grupp ryska psykologer under tidigt 1900-tal. Vygotskij betraktades som den primära grundaren eftersom han var den som påvisade kulturens betydelse för människans utveckling. Det finns tre generationer som grundade verksamhetsteorin, första generationen var av Vygotskij, näste var Leontiev. Leontiev byggde vidare på Vygotskijs arbete och inkluderade även kommunikation mellan människor och gjorde därmed skillnad mellan individuella handlingar och kollektiv verksamhet. Sist var det Engeström som utveckla en modell av ett verksamhetssystem, vilket är den minsta analysenheten för mänsklig verksamhet. Elin: Motsättningar driver förändringar inom verksamhetsteorin, det innebär att pedagoger t.ex. kan ha olika föreställningar om hur verksamheten ska konstrueras och de kan ha tolkat läroplanen olika. Det är genom observation som man kan blottlägga dilemman och motsättningar i verksamhetssystemet och därav förändra. Expanderat lärande betyder att det successivt sker förändringar utifrån de dilemman och motsättningar som verksamhetssystemet stöter på. Expanderat lärande är inte ett lärande med mål utan ett lärande om något som den innan inte visste och som sker i processen. För att barnen ska kunna lära behöver pedagogerna i verksamheten observera och uppmärksamma motsättningar för att skapa en utforskande förskola för barnen. En annan viktig utgångpunkt för avhandlingen är Reggio Emilia. Pedagogisk dokumentation beskrivs enligt Reggio Emilia som ett multiavsiktligt verktyg, vilket betyder att dokumentationen finns för att tjäna fler syften. Dokumentationsarbetet synliggör barnens lärandeprocesser, deras meningsskapande och även på vilket sätt de använder sin nyfunna kunskap. Dokumentationen främjar även demokratiskt och politiskt praktik genom att den gör det möjligt för utomstående att engagera sig i frågor om barndom, omsorg och utbildning. På så vis fungerar dokumentation som ett samhällsforum. Dessutom är dokumentationen en

förbindelse mellan praktik och teori. I dokumentationsarbetet är även att lyssna viktigt, att tolka och finna meningsfulla budskap och erfarenheter. Isabelle: Ett syfte med pedagogisk dokumentation är att förskollärare ska få syn på sitt eget förhållningssätt. Dokumentationsmaterialet ska läsas multipelt, vilket innebär att pedagogerna i arbetslaget läser dokumentationerna utifrån olika utgångspunkter och perspektiv. Att förstå ett material på olika sätt kan leda till förändring i förhållningssätt i mötet med barn eller kollegor. Därför är det viktigt att barn och pedagoger tillsammans tittar på och samtalar om dokumentationerna. Pedagogisk dokumentation ska användas som målrelationellt lärande, vilket handlar om att öppna upp för nya tankar, idéer och problemlösning genom att undersöka materialet. Dock kan författaren även se negativa aspekter av dokumentation, då det t.ex. kan bedöma barnet individuellt och den vuxna analyserar/bedömer/framställer barnet. Det kan saknas resurser såsom dator, tid eller kamera för dokumentationen samt att barnet ständigt är övervakade och dokumentationen tillåter och lär barnen att kommentera och utvärdera varandra. Nour: Redogör för metoden – vem eller vad som ska undersökas och på vilket sätt Alnervik valde ut förskolor som sedan länge hade arbetat med pedagogisk dokumentation och som hade minst 10 års erfarenhet. Hösten 2006 började fem förskolor att samarbeta kring ljuspunktprojektet. Dessa förskolor valdes ut med anledning att de sedan länge hade haft intresse för Reggio Emilias pedagogiska filosofi, det fanns även anställda pedagogistor och atéljeristor. Syftet med hennes projekt var bland annat att förskollärarna på dessa förskolor skulle få möjligheten att utveckla sitt eget arbete genom möta andra kollegor med liknande erfarenheter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som är kopplat till projekt. Förskolorna som valdes ut till studien var både privatägda och kommunala. De förskollärarna som deltog i projektet hade i sin tur valts ut av förskolornas ledningsgrupp. Projektet var planerat att pågå i 3 år. Studien utfördes på sammanlagt åtta olika förskolor. Under studien använde sig Alnervik av ljudupptagning och anteckningar. Hon använde sig av öppna frågeställningar och spontana frågor som uppstod under aktivitetens gång. Frågorna handlade främst om hur arbetet och verksamheten planerades och hur de tänkte kring det. Målet var att forska tillsammans med deltagarna och inte göra en forskning om deltagarna. Alnervik anordnade träffar där förskollärarna kunde samtala, reflektera och utmana varandra i deras pedagogiska dokumentation. Hon använde sig av verksamhetsteori som analysverktyg, vilket möjliggör att se sådant som tidigare forskning om pedagogisk dokumentation inte berört. Malin: Analysarbetet: Utgångspunkten i analysarbetet var den “svarta lådan”, denna ska registrera flygplanets färd. När den “svarta lådan” öppnas så undersöks och analyseras resan som har gjorts för att förstå vad som hänt. I studien används detta för att se starten som vart de var i början, innan den förändrade praktiken. Själva resan är hur förändringspraktiken kom fram och vad som hände

under dess gång, en omvandling som sker genom nya arbetssätt och verksamhetssystem. Landningen är hur det ser ut nu, den visar på en expanderad verksamhet. Alnervik menar att både medvetna och omedvetna hypoteser, teorier och erfarenheter påverkar hennes analys. I sin analys använder hon Engeströms modell, ”expansiv lärandecykel”, som utgår från olika steg. Detta visar dynamiska rörelser i ett verksamhetssystem, genom olika spänningar och motsättningar, bidrar till förändring, lärande och utveckling vilket skapar nya verktyg och en förändrad verksamhet. För att analysera pedagogisk dokumentation används Wartofskys begrepp primära, sekundära och tettiära artefakter. Med detta menas att pedagogisk dokumentation inte ses som ett förhållningssätt utan som ett verktyg som kan förstås och undersökas utifrån olika aspekter. Pernilla: Presentera studiens resultat – vad har studien kommit fram till? Tema 1: Studien har visat att förskolans verksamhet och arbetssätt har förändrats efter att de har börjat arbeta med pedagogisk dokumentation. Genom att de fick en annan syn på dokumentation och började arbeta med pedagogisk dokumentation så har även synen på en pedagogisk verksamhet och förskolepersonalens pedagogiska arbetssätt förändras. Tidigare skulle förskolepersonalen förmedla in kunskapen i barnen, en så kallad förmedlingspedagogik. Då utgick de från olika kunskaps- samt utvecklingsstadier och lärandet var indelat efter ämnen, exempelvis att tisdagar var för gymnastik. Aktiviteterna planerades utifrån vad läraren tyckte att barnen skulle lära sig och utgick inte från barnen. Och exempelvis ett pedagogiskt pussel användes, det var ett ”facit” där personalen checkade av olika aktiviteter för att se att de gav en ”allsidig utveckling” för barnen. Sophia: Det är olika perioder, situationer och begrepp som leder till att förskolans arbetssätt och verksamheten har ifrågasatts och förändrats. Exempel på begrepp som har förändrat är ”pedagogisk dokumentation” och ”det kompetenta barnet”. Begrepp som dessa blir verktyg och grund för reflektioner och frågesättningar till förskolans verksamhet och praktik, detta leder sedan till förändring. Detta skapar frågor om barnsyn och syn på lärande, det skapar distans och tidigare självklarheter ifrågasätts och arbetas om. Men genom sådan reflektioner skapas en konflikt mellan den egna praktiken och hur det ”bör” vara, det är detta som sedan leder till förändring. När exempelvis begreppet ”det kompetenta barnet” kom, ifrågasatts det självklara och man började fundera hur man skulle arbeta istället, detta leder till att man först överlät allt till barnen för att sedan finna nya arbetssätt där de stödjer barnens meningsskapande genom att lyssna mer på barnen och ställa frågor. Det är svårt att arbeta bort och förändra historiska gällande förhållningssätt. Det är genom dessa man kan förstå dagens praktik. Genom att kontinuerligt arbeta med, analysera och utvärdera den pedagogiska dokumentationen, kan man utveckla verksamhet, miljö, material och arbetssätt och att komma bort från en kliché bild av barnen. Elin:

Det har alltså gått från en förbestämd verksamhet till att försöka följa och tolka barns intressen och intentioner. Man lyssnar och tolkar aktivt och detta gör att vad barnen har att säga och göra ges en annan innebord och vikt vilket leder till en förändrar barnsyn och ett förändrat arbetssätt. Pedagogisk dokumentation tar hänsyn till barns kulturskapande, det blir inte längre styrt och förbestämt utan for barns utforskande och deras intressen. Man vill nu istället se barns lärandeprocesser, intressen och hypoteser. Alltså personalen har förändrat sitt arbetssätt efter de började med pedagogisk dokumentation och skapat epistemologiska (hur man ser på kunskap/lärande) diskussioner som sedan lett till ett förändrat förhållningssätt, arbetssätt och syn på lärande och kunskap. Detta ger deltagarna ett expanderat lärande om pedagogisk praktik, arbetsätt och verksamhet. Att deras lärande har expanderat betyder dock inte att det är “bättre” än nåt annat utan att olika aspekter och arbetsätt sätt emot varandra och man ser till hur dessa ger olika konsekvenser. FILM! Isabelle: Tema 2: Pedagogisk dokumentation ger en mer detaljerad minnesbild av en situation. Beroende på personalens barnsyn, kunskap och erfarenheter föredras olika dokumentationsverktyg. Dokumentation är alltid en tolkning, det är inte en objektiv sanning och den kan uppfattas olika vid olika tillfällen och analyser, både av samma person men även av andra personer som ser eller analyserar dokumentationen. Det är processen som ar viktig och att det återkopplas och reflekterar samt skapar mening genomreflektion och samtal. Det är även viktigt att observationerna är planerade och att man kan följa en viss frågeställning och inte följa allt. Genom detta och analysen av dokumentationen anses vissa intryck vara viktigare än andra, vilket leder till att det är en tolkning. Systematiseringen sker genom t.ex. projketpärmar, power-points och anteckningsblock för att kunna skapa en överblick och sedan kunna reflektera och utveckla verksamheten utifrån dessa. Det är ambivalent (kluvet) om dokumentation ar helt sann eller inte och hur mycket sanning man kan se i dokumentationen. Det är även osäkert om vilka verktyg som ger den mest verklighetsnära bilden, alltså en antologisk diskussion (vad existerar/hur). Detta visar att det krävs diskussioner om pedagogisk dokumentation, både om det praktiska arbetet men även om den filosofiska tanken bakom arbetet med dokumentationen, alltså syftet med dokumentationen. Nour: Tema 3: Organisationen av utforskande lärande sker genom att personalen arbetar med innehållet och sedan arbetar organiserar arbetet for barnens möte med innehållet. Först arbetar de med den egna relationen till projektet, ifrågasättande det for dem "självklara". Dessa förberedelser ger en utgångspunkt for projektet/arbetet. Sedan ser de till barnen för att finna en utgångspunkt, denna finner de genom samtal/uppaningar/frågor till barn och föräldrar t.ex. till ett projekt skulle barn och föräldrar tillsammans samla spår av ljus och deras tolkningar skapade underlaget for projektet. Sedan utformas även miljon och materialet for att rikta barnens intresse och utforskande mot kunskapsområdet. Denna organisation ger förskollärare, lärare och barn möjlighet att skapa en relation till kunskapsområdet och möjliggör såsom underlätta arbetet med den pedagogiska dokumentationen. De arbetade även med ett utvidgat arbetslag

för att undvika att undvika att gå på det gamla vanliga/rutiner. De samarbetar då med personal från andra barngrupper for att skapa engagemang och nya idéer. Detta leder till nya synvinklar och arbetssätt och ett fördjupat arbete kring ett vist kunskapsområdet genom gemensam diskussion och analys av pedagogisk dokumentation Vilket ger nya motiv för den pedagogiska dokumentationen och vidareutvecklar arbetet/projektet. Detta skapade en kreativ lösning och pedagogiska diskussioner som ledde till motsättningar i den pedagogiska praktiken som sedan skapade förändringar. Eftersom att dokumentationen analyseras på detta vis blir det inte ett entydigt sätt att analysera utan det kan ses utifrån många olika vinklar som sedan kan leda till förändringar och nya lösningar i arbetssätt och verksamhet. Malin: Primära och sekundära motsättningar Författaren har med hjälp av verksamhetsteorin analyserat empirin utifrån de tidigare nämnda temana och kommit fram till att den pedagogiska dokumentationen bidrar till olika förändringsprocesser i verksamheten. Genom pedagogisk dokumentation så har förskollärarna i hennes undersökning stött på motsättningar i sin verksamhet vilket ledde till starten på en dynamisk rörelse i verksamhetssystemet, då förskollärarna började handla och reflektera på nya sätt vilket i sin tur påverkade hela den pedagogiska verksamheten. I verksamhetsteorin anses motsättningar bidra till förändringsprocesser. I detta arbete så pratar Alnevik om primära och sekundära motsättningar. Dessa motsättningar ska inte ses som problem utan spänningar. Spänningarna kan vara i noden d.v.s i komponenterna i verksamhetssystemen som då kallas primära motsättningar eller så kan spänningarna vara mellan noderna d.v.s mellan komponenterna i verksamhetssystemet som då kallas sekundära motsättningar. Hur man ser på noderna och de motsättningar som skapas i dem, påverkar det egna arbetssättet som i sin tur kan påverka verksamheten och samspelet med andra. Pernilla: Det uppstod både primära och sekundära motsättningar i noderna: •Regelnoden t.ex idén om det ”Behövande barnet/självständiga barnet” kontra ”kompetenta barnet”. Detta har skapat både en sekundär motsättning och en primär motsättning. Genom att idén om det ”kompetenta barnet” skapar motsättning mot den rådande normen d.v.s. ”Behövande barnet/självständiga barnet”. •Verktygsnoden t.ex ”Målfokusering” kontra ”målrelationellt”. Den pedagogiska dokumentation har skapat motsättningar mellan dessa vilket lett till att arbetet ska ledas av barns intentioner och engagemang. Sophia: Sammanfatta gruppens samlade intryck och slutsatser: Våra gemensamma intryck och slutsatser efter att läst Alnerviks avhandling är att pedagogisk dokumentation har stor påverkan på vår barnsyn, vårt arbete i verksamheten och verksamhetens kvalitet. Studiens resultat visade att genom pedagogisk dokumentation arbetar förskollärarna på ett nytt sätt och man kommunicerar med barnen på ett nytt sätt. Innan de arbetade med pedagogisk dokumentation såg de barnet som okunnig och att de utvecklas med tiden för att

se att de är kunniga. Barnen sågs som tomma blad som ska fyllas på med kunskap och att de utvecklas efter olika stadier Men avhandlingens resultat visar att genom pedagogisk dokumentation ses barnet som kompetent och kunniga. Då pedagoger lyssnar på barnens tankar och idéer, tar till vara på deras intressen. På så vis kan man utforma lärandet utifrån deras behov och förutsättningar och stödja de i deras eget lärande och inte bara ge de något som de skall lära sig bara för att få mer kunskap. Det viktiga är att barnen har inflytande i förskolan och att de är delaktiga i deras eget lärande. Elin: Vi har också kommit fram till att genom pedagogisk dokumentation har också verksamheten förändrats och utvecklats. Verksamheten har utvecklats från att vara ämnesinriktad/resultatsinriktade till att bli processinriktad. Genom pedagogisk dokumentation fokuserar man och dokumentera processen och detta sker kontinuerligt for att kunna analyseras och utvärdera forskolans kvalitet. Verksamheten bygger på barnen och inte på de vuxnas förbestämda syn på dem, lärande, utveckling. Förskolan. har gått från en verksamhet som byggt på förmedling och utvecklingsstadier till att försöka stödja barn i deras utforskande, lärande, utveckling och intressen. Vi kan också dra slutsatsen att pedagogisk dokumentation som sker kontinuerligt och analyseras och utvärderas ger en god kvalitet genom att lärande, arbetssätt och verksamheten kan utvärderas och utvecklas genom pedagogisk dokumentation. Genom samtal om pedagogisk dokumentation med andra kollegor, arbetslag eller barnen sa kan man se verksamhetens kvalitet. kvalitet är när verksamheten, materialtet, miljön och personalen kan stödja och utmana barnen. Det är när den egna praktiken ifrågasätts, utmanas och omarbetas samt när man vågar ifrågasätta varandra. Kvalitet ar att analysera, utvärdera och utveckla verksamheten genom tex dokumentation och detta sker både individuellt och i samspel med kollegor och förskolechefen. Isabelle: Våra gemensamma intryck och slutsatser utifrån avhandlingen är att vi förespråkar att arbeta med pedagogisk dokumentation i förskolan. Genom pedagogisk dokumentation får vi en barnsyn där vi ser barnet som kompetent och att vi i verksamheten utgår ifrån barnens intressen och kunskaper. Genom detta arbetssätt anser vi att vi ger barnen de bästa förutsättningarna och möjligheterna att utvecklas och lära i förskolan. Filosofin Reggio Emilia är en filosofi som vi också förespråkar och inspireras av genom att den pedagogiska dokumentationen har en stor och betydelsefull roll i Reggio Emilia förskolor. Barnen får också en stor och betydelsefull roll i den pedagogiska dokumentationen i Reggio Emilia då barnen får vara med och reflektera över sitt lärande och på så sätt får barnen inflytande i verksamheten genom att vi tar barnets egna perspektiv. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation anser vi också att kvaliteten på förskolan förbättras då vi genom pedagogisk dokumentation dokumenterar, reflekterar, analyserar verksamheten utifrån barnens intressen, kunskaper och på så sätt kan förbättra verksamheten och höja kvaliteten.

Vad säger resultaten om barnsynen? – Barnsynen har förändrats, från att se barn som tomma blad som ska fyllas och att de utvecklas efter olika stadier till att se dem som kompetenta. Man vill följa deras intresse och utforskande istället för att mata dem med kunskap som de sedan ska kunna rabbla upp. Man ser nu att de "kan själva" och man ska stödja dem och inte styra dem. Man ska stödja deras utveckling och inte undervisa dem i specifika ämnen och redan förbestämda kunskaper. Det ska inte enbart utgå från vad den vuxne tycker och tänker utan barnens egna tankar och funderingar blir viktiga och lyssnas till. Exempel på detta är det kompetenta barnet, alltså ett barn som inte ska fyllas på eller styras utan som har egna viktiga tankar och idéer. – Synen på barnet har förändrats väldigt mycket. Pedagoger säger att man arbetar på ett nytt sätt och man kommunicerar med barnen på ett nytt sätt. Innan sågs barnets som okunnig och att de utvecklas med tiden för att se att de är kunniga. Men avhandlingens resultat visar på att barnen ses som kompetent och att hen är kunnig. Då pedagoger lyssnar på barnen, hens tankar

och idéer, tar till vara deras intressen. På så vis kan man utforma lärandet utifrån deras behov och förutsättningar och stödja de i deras eget lärande och inte bara ge de något som de skall lära sig bara för att få mer kunskap. Det viktiga är att barnen har inflytande i förskolan och att de är delaktiga i deras eget lärande. Vad säger resultaten om förskolans verksamhet? – Verksamheten har utvecklats från att vara ämnesinriktad/resultatsinriktade till att bli processinriktad. Man vill se och dokumentera processen och detta sker kontinuerligt for att kunna analyseras och utvärdera forskolans kvalitet. verksamheten bygger på barnen och inte på den vuxnes förbestämda syn på dem, lärande, utveckling och forskolan. har gått från en verksamhet som byggt på förmedling och utvecklingsstadier till att försöka stödja barn i deras utforskande, lärande, utveckling och intressen. – Resultaten visar på att allting går i en ständig process. Man dokumenterar ständigt och analyserar och utvärderar verksamhetens kvalitet. Genom detta kan man då förändra saker och ting i verksamheten. En förändring kan inte ske över natt. Man skall prova på och se vad det är som funkar och vad inte. Vilken bild av kvaliteten framträder utifrån resultaten? – Bilden av kvalitet visar att pedagogisk dokumentation som sker kontinuerligt och kontinuerligt analysera och utvärderas ger en god kvalitet genom att lärande, arbetssatt och verksamheten kan utvärderas och utvecklas genom detta exempelvis genom samtal om pedagogisk dokumentation med andra kollegor, arbetslag eller barnen sa kan man se verksamhetens kvalitet. kvalitet ar när verksamheten, materialtet, miljön och personalen kan stödja och utmana barnen. Det är när den egna praktiken ifrågasätts, utmanas och omarbetas samt när man vågar ifrågasatta varandra Kvalitet är att analysera, utvärdera och utveckla verksamheten genom t.ex. dokumentation och detta sker både individuellt och i samspel med kollegor och förskolchefen. – Det visar på en god kvalitet då man arbetar på att bra sätt, genom att alltid analysera och reflektera med hjälp av den pedagogiska dokumentationen för att sedan kunna utvärdera.